Nov
30
2012

Ont om ordentliga kläder

Jag börjar få klart ont om kläder. Går inte att blunda för den saken längre. Nej, jag måste helt enkelt ut och handla kläder tämligen omgående och nu på en gång. Framför alt behöver jag jeans. Har knappt ett enda par sådana som jag fortfarande kan visa upp mig i offentligt. Så kan det naturligtvis inte få fortsätta under några som helst omständigheter. Kläder har alltid varit en oerhört viktig fråga för mig. Är liksom inte typen som kan visa mig offentligt i mjukisbyxor (eller sweatpants som de kanske heter nuförtiden) och kommer heller aldrig bli. Faktum är att jag aldrig skulle ikläda mig något så horribelt ens när jag går omkring hemma ensam och är sjuk eller bara tar det lugnt, händer liksom inte. Jag skulle nog aldrig förlåta mig själv för en sådan grov förbrytelse, har svårt att tänka mig det i varje fall.

Leave a Reply